Johans vinblogg

Det är allt för sällan som jag dricker viner från nya världen då jag hamnat i de klassiska träsket vilket kan vara svårt att ta sig ur. Men jag måste ju ge det en chans och därför korkades Almaviva 2004 från producenterna Baron Philippe de Rothschild och Vina Concha Y Toro. vinet har tillverkas sedan 1997 området Puente Alta i Maipodalen och målet är att göra ett franskt vin på ett chilenskt sätt med klassiska bordeauxdruvor med Cab.Sav som dominerande druva.

Namnet Almaviva kanske klingar bekant då namnet är en hommage till Mozarts Figaros Bröllop där karaktären Greve Almaviva förekommer. Symbolerna som syns på etiketten kommer från Mapuche civilisationen vars tecken står för jorden och kosmos i samspel.



Men till vinet då, när de dekanteras är det något slutet och ger enbart med sig lätta cassistoner och snyggt rostade fat som känns som de skulle kunna komma från Bordeaux från en enklare producent. Syggt o rent var första intrycket, inte alls så som jag föreställer mig nya världen med dess svullstighet. När väl vinet fått sin tid på karaff runt 1-2 timmar så börjar vinet visa upp allt mer från sitt djup med en allt djupare cassistoner, något gröna toner åt de örtiga hållet och snyggt balanserade fat för att upplevelsen blir relativt mjuk. Vinet har fortfarande en något markerad syra men allt mer mogna tanniner så hur länge detta vin bör lagras är svårt att säga men de låter jag senare erfarenheter tala om. Men vinet känns som en början till mognad och är en väldigt trevlig upplevelse till ett bra pris trotts de kommer från den store baronen i Bordeaux och det stora vineriet i Chile.

Man ska inte vänta på ett tillfälle att öppna en flaska vin utan det är ett tillfälle när man öppnar en flaska bättre vin. Så blev det dennna tisdag efter att ha undersökt Växjös fikaliv och samlat på mig diverse vuxenpoäng så hamnade jag på min arbetsplats PM & Vänner. Då jag är väldigt familjär med vinlistan så var valet inte svårt, det föll på Domaine Leflaive Bourgogne blanc 2008 för att jag var på jakt efter ett enkelt men bättre vitt vin i fiskens tecken. Menyn bestod av krabba "tianne" och sedan ångad sej med beurre blanc så ett fetare vitt var no doubt. De här med mat och vin i kombination tycker jag själv är något som både är viktigt men så överskattat, det är inget svårt och ska inte så vara. Det är bara att använda sunt förnuft och tänka gott och skita i allt vad mätande av syror har med att göra.



Anne Claude Leflaive presenterar här sitt enklare vin "Bourgogne blanc" som kommer från lägena Les Houlières och Les Parties i Puligny-montrachet där hon äger totalt cirka tre hektar. Hon bör och ska inte blandas ihop med hennes kusin Olivier Laflaive som jobbar till största del på negociantbasis. 

Vinet serverades härligt källarsval i karaffen i mitt fina fruit-glas från Orrefors. Strama frukttoner med lätt rostade fattoner nådde min näsa. när väl vinet nådde ner i halsen hade smaker av aprikos, äppelskal, rostat levain och apelsincest passerat min tunga. Stramt och elegant och relativt enkelt utan att bli snålt är de ord som jag främst finner för detta vin som inte är något grand vin och ska så inte vara men spöar de alla bourgogne blanc jag tidigare provat...

Det här med blindprovning är något som jag har hatkärlek inför idag ställdes ett glas rött framför mig, stramt, elegant cassisbetonat men en stor ton av mörka plommon med rostat fat låg bakom. Spontant tänkte jag cab betonad bordeaux på Cru Bourgeois-nivå men de som jag svängde om till blev oklassad merlotdominerad bordeauxblend från haut medoc troligen omkring 2004. Jag var helt fel ute när jag väl fick reda på svaret Atalon Cabernet Sauvignon 2002 från Napa Valley i deras blend infinner sig även förutom 96% cabernet sauvignon består av 2% merlot och 2% cabernet franc. Det är bara inse att man har mycket att lära som världsmästaren sa...

Denis Bachelet's ledord är "finess före allt" La finesse avant tout vilket är den upplevelse jag får i mitt första möte med Denis viner. Vinstockarna till Vieilles vignes är väldigt gamla upp emot 80 år som exempelvis i La Burie.



2007 kan verka som ett barnarov men detta är ett vin som presterar redan i sin ungdom med sin betryggande frukt och lätt kryddiga fatton så göms de unga något gröna tanninerna väldigt snyggt. En rödfruktig elegant upplevelse med en balanserande syra bakom den rödmultna frukten som såklart är ung men utan att bli kärv och störande. Elegant med finess blir ledorden i denna vinupplevelse som jag kommer att komma tilblaka till och en order ska snart läggas på bbr på hans Charmes-Chambertin Grand Cru från 2004.

Med grannar som Cheval-blanc, Vieux Chateau Certan, Chateau Petrus och L'evangile så har man ett rykte att leva upp till. La Conseillante har sina vingårdar till stor del i St Emilion men räknas till Pomerol med sina 12 hektar vinodling. Namnet kommer från Catherine Conseillan som grundlade vingården i mitten på 1700-talet...

 

 

Ung Pomerol med dominans av merlot blir lätt rätt tung i sin ungdom, extrem dominans av plommon i doften tillsammans med en lätt kryddig ton, kisel, rostade fat (nästan uteslutandet nya fat används) i en härlig koncentration. Något knuten vid första anblicken men efter en till två timmar på karaff börjar vinet att visa upp sig från sina bättre sidor. Koncentrationen är i smaken dominerad av mörka plommon och lätt skitig ton med en bakomliggande snygg kryddighet från fat och cab franc. Vinet har en fin elegans men är ett kraftpaket inlindad i en pomerolförpackning. Behöver tid och med dess koncentration och struktur så väntar jag glädjeligen 10 år till på att se vad vinet har att ge.

 

 

Vad som åts till, ett gött Smörrebröd

 

 

 

Gå med i Johans Vinblogg på Facebook och få senaste uppdateringar och ställ sköna frågor.