Chassagne i januari?

Grand Vin kan drickas när som helst och behöver varken mat eller högtid för att passa in rätt. Samt det här med att dricka en hel flaska själv är det inget fel med då om man läser i AL's krönika i Livets Goda så handlar det om att upptäcka hela vinet och verkligen ha tid att filosofera över det under en längre tid för att sedan somna mysigt vintrött.



Vitt friskt vin är inte direkt något man egentligen brukar dricka i kalla januari utan mer ett sommarvin men har en vitvinsfas just nu så då provar jag en hel del vitt med välbehag. Just denna gång blev det ännu ett vin från den nyhyllade producenten Pierre-Yves Colin-Morey och tidigare har jag provat hans Grand Cru Corton-Charlemagne 07 som var sagolik!

Vinet serveras sådär lagom svalt runt 12 grader och åker på karaffen för att få luftexponering. I doften möts man av snygga lätt rostade fat, mandel, mineraler persikor och Elstar äpplen. Vinet känns något slutet till en början i doften men när de gått en liten stund börjar det hända grejer med doften och ovannämnda dofter växer allt mer...

Efter ett par klunkar då jag vant mig vid vinet så börjar jag prova av det, vinet har en bra fin balanserad syra som inte på något sätt tar över allt för mycket. De lätt rostade faten är genialiskt använda och ger en ryggrad åt vinet och balanserar sig väldigt väl med den eleganta fruktigheten som nämns på doftsidan. Man känner igen stilen från hans Corton-Charlemagne och detta känns som dess lillasyster då det är nättare, lite mindre mineraler och något lägre andel fat än storebror. Otroligt gott vin som kommer drickas med glädje genom sommarens varma dagar med eller utan mat.


Stor men inte störst

"Du kommer bli stor en dag, bara kämpa på, du har det..." sas det igår mitt under service, en stressig service men med kolegor som håller ihop så kommer man långt, längre än jag hade trott för ett halvår sedan. En simpel servitör med vinintresse, men allt handlar om bekräftelsebehov, vilket man får till stor del i detta yrke om man lägger själ och hjärta i de. Det kostar på att ligga på topp men vila kan man göra sedan...

Att dricka vin handlar om så mycket mer än bara själva smaken, det handlar om filosofi, vad ligger bakom produkten, vilka är dem som står bakom, vilka var det som plockade druvorna, slet de för att försörja sina familjer, lever de ens idag, vad är historien bakom de vingårdar där de skördade, det går att göra listan oendlig... Men i slutändan handlar det om jäst druvmust på en glasflaska.

"Jag sparar inte på flaskor jag sparar på minnen" sa en vis man till mig när jag frågade om att få behålla två drc-flaskor och jag förstod inte då men nu talar de tomma flaskor jag har i ett skåp en mindre roll men minnena av dem finns där och så fort någon nämner exepelvis ch. Margaux 85 så tas jag tillbaka till hösten 2008 då jag tog mina första stapplande steg i vinvärlen och gick på min första vinprovning som var med AL och fler vinkunniga personer, jag förstod de inte då men idag så är vinet mer än bara en dryck utan en livsfilosofi...




Två år på näthimlen

Idag är det exakt två år sedan jag skrev min första rad på denna blogg. två väldigt intressanta år och det är kul att gå tillbaka och se hur den har kunnat utvecklas genom åren och variationen på viner och annat som varit. Jag har märkt en klar förändring i mitt provande efter att jag började jobba på restaurang vilket blir ganska logiskt då man får prova mycket mer och ofta väldigt bra grejer. I mina första inläggg var det mycket Italien, Amarone och pasta och idag har det gått över till att mer handla om Frankrike, framförallt Bordeaux och Bourgogne vilket kan anses att man färgats av sin omgivning men också att jag provat en hel del bra viner från dessa områden.

Detta andra år kommer jag att satsa än mer på denna blogg och försöka hålla upp längden på inläggen och lägga in en liten faktaspalt men väldigt begränsad då jag står kvar vid att vill man läsa fakta så går man till böcker o inte till bloggar utan de kommer mer handla om personerna bakom vinet för att göra det mer personligt. Bloggen kommer fortfarande vara lika pretentiös med kommande inlägg om musikal och vin i ett spännande samspel, kommer även inom kort inlägg om lite god Chassagne och mogen Bordeaux. Årets höjdarvin blev i år DRC RSV 2000, magiskt...

Ikväll så ska de firas med skumpa och tårta efter service.

Jag vill avsluta med att tacka er läsare för att ni intresserar er för det jag skriver och jag är öppen för frågor, förslag eller annat som kan tänkas röra området vin. Det är bara att slänga iväg ett mejl till johansvinblogg@live.se.

Skål!

MVH
Johan Nilsson

Cos D'Estournel 1987 & 2002

Vi är nu inne i 2011 och ännu ett nytt år av spännande viner står framför mig. Vilka det blir får framtiden utvisa men jag skriver här om mina två av mina sista vinupplevelser 2010.

 

 

Cos D'Estournel var för mig ett outforskat kapitel i vinvärlden fram till för en månad sedan. Då fick jag sätta ihop vinpaket till matsalen och till varmrätten föll valet på Cos D'Estournel 1987, mogen bordeaux var min grundtanke och så fick det bli. På Juldagen blev det dags för årgång 2002, intressant att prova vinet med 15 års mellanrum.

 

St Estephe har jag hört både ont och gott om så jag tänkte bilda mig en större uppfattning om de än Montrose 90 som var ett fantastiskt stort vin.

 

 

1987

I doften fylld av jord och läder, rustikt kantigt, mogen cassisfrukt samt kofta. I munnen möts jag av tydliga men mogna tanniner och en backande syra, frukten är mogen och består av stor del av cassis, läder, jord, mineraler och komplext avslut. Ett hårdare vin än jag trott och typiskt St estephe med kantigheten och rustiken bland allt som jag anser typiskt Bordeauxviner. Pikar just nu tycker jag men klarar fem år till i alla fall innan det är försent.

 

2002

Slås på karaff redan när jag sitter på bussen och passerar Virserum. När jag anländer efter en någorlunda uppfräschning så är vinet benhårt i doften, ung motsträvig frukt på gränsen till knuten så vill vinet inte ge med sig något mer än cassis, plommon, krydda och kantigt... I munnen är vinet likadant, benhårt, kantigt, ungt, strukturerat med markerade tanniner och syra. Svårt vin att bedöma då det var så pass knutet utan behöver 3-4 år innan man börjar dricka detta utan timmar i karaffen. Men ett vin med potential och jag lär återkomma med provningar av denna årgång...