Chateau de Beaucastel 2001



Chateau neuf du pape. Påvens nya slott som det så fint översätts till. Området i södra Rhonedalen som är både hyllat och nedsänkt på gott och ont. Jag har tidigare haft möten med detta områden i for m av Chateau la Nerthe men i övrigt så har jag inga referenser mer än vad mina kolegor har sagt och vad som sägs om ett vin innan jag provar det själv låter jag rinna av mig. Jag vill inte ha några förutfattade meningar om det vin jag provar och därför provar jag det jag enbart vill prova.

 

Idag föll valet på Chateau de Beaucastel 2001, ett bloggvin kallat av mina kolegor och det har fått 19+/20 av windoctor som är en av mina stora förebilder. Det var mycket därför just valet föll på 2001 för jag ville ha så bra uppfattning om vinet som möjligt.

 

Vinet vid en första anblick har en tät färg som går mot bläckig till rödbrun till något vattnig kant vilket tyder på att vinet har viss mognad men ändå inte. I doften finner jag till en början mycket mörk frukt med en något bläckig och jästig finish, bläckigheten går igen i smaken som domineras av den mörka frukten och en del brettanomyces men otroligt tätt vin. Vid lite temperering så visar vinet upp en allt mer sötmogen frukt som drar åt björnbär, animaliska toner åt älgkalvstunga och hjärta finner jag också. Ett vin som i min mening var mer trivsamt i en svalare servering än senare. Eftersmaken sitter härligt i och det är ett välgjort vin helt klart, med en bra struktur och bra balans men det är det där med den sötmogna frukten som stör mig något. I svalare tillstånd hålls den som skrivet tillbaka men när vinet närmar sig 20°C så drabbas vinet av de sötmogna tonerna som för vissa anses positivt och för andra inte. För min del så anser jag de bättre svalt än rumstempererat.

 

Jag passade på att prova en av de nya varmrätterna på PM & Vänner som nu satsar på vilt i form av älg där servering är högrev och tunga, Fungerade i de svala tillståndet bra ihop och framförallt tungan förförde mig med vinet som jag inte först trodde skulle fungera ihop. En väldigt trevlig kombination som jag tar stor lärdom utav i fortsatta yrket.

 

Glöm inte läsa min Krönika som jag skrivit i VästerviksTidningen. Länk finns HÄR.