NY blogg, NY domän, NYA inlägg!

http://patjanga.com

Till en början stort GRATTIS till SM titeln i sommelieri Robert Andersson, vän & kollega!

 

Det var en sen fredag i september, höstmörkret låg tungt över Växjö och när vädret knappt kunde bli sämre så var det dags att öppna något gott. Liggande i källaren fanns Ch. Haut-Bailly 1990 vilket kändes som ett självklart val efter att under tidigare sessioner provat detta slotts vin men då från 2006 som väckte stora förhoppningar.

 

Vinet upplevdes till en början lite lätt uttorkat och kort vilket först gjorde mig besviken men medens timmarna gick så tog sig vinet och började bli lika bra i smaken som det var i doften under hela kvällen. Sin peak nådde vinet efter två timmar då balansen i vinet var perfekt för att sedan gå tillbaka mot en mer uttorkad stil. Imorgon väntar årgång 1989, på återseende.

 

 Det finns väldigt många så kallade ”fynd” på Systembolaget under 100kr om man frågar de mest prostituerade vinskribenterna som säljer sig till höger och vänster men de har inte förstått det för att ett vin ska vara ett fynd skall det vara värt mer än det kostar, en ganska enkel ekvation kan man tycka. De flesta vinerna under denna magiska gräns är massproducerat skräp för att tillgodose en enkel smak som kvantiteten gillar som tyvärr inte bryr sig mer om det än att de ska vara lite sött och lite surt och gärna överdoseras med syltig frukt och ännu hellre stå Amarone eller Ripasso på etiketten. Jag har också varit där och suktat efter dessa syltiga viner men man lär sig att det finns så mycket skit som är lätt att tycka om men som aldrig blir mer än så. Det är som att jämföra böckerna Da Vinci koden av Dan Brown med Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij. Den förstnämnda med ett lätt språk, en ihopljugen historia och helt utan djup. Brott och Straff har så många fler skikt, en historia där läsaren själv får analysera sitt eget psyke och skapa sig en förståelse för de mer existentiella samt ett språk som tar tid att läsa för att få med alla detaljer. Men vill man inte ha något att tänka över utan bara enkel tillfredsställelse för stunden är det första alternativen att föredra givetvis, det är ju dumt att behöva anstränga sig och eventuellt lära sig något...

 

Åter till det här med fynd, Systembolaget är svindyra på vissa viner och väldigt billiga på andra, det bästa exemplen är på de viner som de vid extremt få tillfällen släpper av chefsproducenten Domaine de la Romanée-Conti som kostar ungefär hälften av vad dem gör på världsmarknaden.

 

I morgonrocken klockan 09:59 satt jag och uppdaterade febrilt systembolagets hemsida för att vara en av dem fyra som lyckades klicka hem en flaska från vingården Grands Échézeaux av årgång 2006 och mot min förmodan lyckades jag få tag på en av dessa fyra flaskor. Ett riktigt fynd enligt mig och för att redovisa siffror så kostade vinet mig på systembolaget 3495;- och efter en snabb sökning på Winesearcher.com så är snittpriset på marknaden cirka 7000;- vilket i mina ögon är ett fynd...

 

 

 

 

 

 

Det är få viner man dricker som man verkligen faller som en fura för, det är som när man möter sin första kärlek, vare sig hon är blond eller brunett så finns det egentligen inget ord som passar för hennes skönhet. Det finns sällan ord som saknar betydelse men ibland finns det ord som inte har nog av betydelse för att beskriva en personlig upplevelse, kalla den subjektiv om ni vill men kärlek kan upplevas vare sig det är till mat, dryck eller en annan mäniska, det spelar ingen roll!

Ibland kan inte bröder samsas vilket jag själv kan känna igen med två bröder, en yngre och en äldre men inte har vi behövt splittra någon vinegendom ännu i alla fall... Men för Gerard Chavy´s söner  del så blev fallet ett annat, efter faderns bortgång så splittrades hans egendomar i Puligny-Montrachet 2003 mellan Alain Chavy och Jean-Louis Chavy. Den sistnämnda är den jag har mest grepp om och även provat ett par lägen utav.

Det är sofistikerat att dricka vin sägs det ju och har så länge varit, det är också status att äta torr fläskytterfilé på fredagskväll en och kemiskt framställd "saft" utan socker. Att denna utveckling fortgår är inget som jag läst i några studier utan en egen analys av den samtid jag lever i. Har hela tiden fått lära mig att man ska äta och dricka nyttigt, dvs inte överkonsumera något vare sig det är socker eller alkohol och de båda är beroendeframkallande, det är bara skippa servera godis på en hel helg så märker man av det. Finns förövrigt en ny trend att se hur barn reagerar när föräldrarna säger att de ätit upp deras godis, riktigt skrämmande klipp och efter att man skrattat gott åt det bör man tänka efter vad man egentligen lär sina barn att äta.

Då börjar även detta år lida mot sitt slut och det har varit ett år fullt av stora vinupplevelser och fantastiska möten. Det är dags att sammanfatta detta år och väljer att göra en kalender i bilder.

Januari
Året börjades med inlägg om Cos d'Estournel som hörde fjolåret till så därför nämns de kort här och istället riktas fokus mot 2007 P-Y C-M Chassagne Montrachet Les Caillerets Premier Cru.

---

Februari
Nu tog det sig rejält på rödvinssidan och in kommer två kompatanter med rekordeligt förflutet. 1983 Chateau Leoville Las Cases och 1998 Tertre Roteboeuf månaden fylldes också av 1997 Chateau Latour som fick vika undan i jämförelse med ovanstående två. Det som avgör denna månad blir att jag har en försmak för 10-15 åriga Bordeauxvinet och därmed tar 1998 Tertre Roteboeuf hem det denna månad.

---

Mars
Månaden började Chilenskt och avslutades med Pomerol, från 2004 Almaviva till 2006 Chateau La Conseillante och där emellan blev de både vit och röd bourgogne av varierande kaliber. Ett frankofilt tema börjar redan nu genomsyra denna års summering och kommer även denna månad toppas med ett vin från Bordeaux. 2006 Chateau La Conseillante tar hem det tack vare den grymma koncentrationen som detta vin visar och ska även tilläggas att Pastejmackan var pricken över i'et.

---

April
Värmen slog till mot Växjö och då föll valet rätt snart på en snygg Chablis. Det förhåller sig tyvärr så att denna månad fanns det ingen konkurrens så valet blir rätt lätt men med all rätt 2006 Domaine Raveneau Monté de Tonnerre.

---

Maj
Ännu en svag månad på inläggssidan och valet föll på Bordeaux än en gång. 2007 Chateau Leoville Poyferré.

---

Juni
Ja då var sommaren här och även så skatteåterbäringen så här tas det i på vinsidan och får även prova ett flertal fantastiska viner. Denna månad är kampen mellan 2001 Chateau Lafleur, 2007 DRC Echezeaux samt 2004 DRC Grands Echezeaux. Ska tilläggas att de två sistnämna enbart provades av och denna månad blir det en delad förstaplats för 2001 Chateau Lafleur och 2004 DRC Grands Echezeaux.

---

Juli
Nu blev det ett Chablismaraton och vinnande ur denna batalj gick i min mening 2006 Domaine Vincent Dauvissat "La Forest".

---

Augusti
En fullspäckad månad på vinsidan och det provades bland annat 1997 Ridge Montebello, 1996 Chateau Leoville Barton 1/2 flaska, 2006 Chateau Haut-Bailly, 2004 Domaine de la Grange de Pere blanc och 2003 Montevetrano. Denna månad så faller valet för första gången på ett icke franskt vin 1997 Ridge Montebello tack vare mognad och komplexitet.

---

Oktober
Denna höstmånad dracks det och provades Bordeaux och Bourgogne där 2008 Coche-Dury Meursault tar hem segern med stor marginal över Bordeauxvinerna tack vare sin larvigt bra komplexitet och elegans.

---

November - December
Två månader helt utan inlägg men var för de inte utan helt torra det provades och drack bland annat 2006 Domaine Fourrier Gevrey-Chambertin Aux Echezeaux ackompanjerad av en sagolik avsmakningsmeny på PM & Vänner med bland annat vildand. 

---

Årets vinupplevelse
Avslutningsvis ska jag försöka kora årets vinupplevelse och det blir svårt för har provat ruskigt bra viner detta år och valet står mellan Bordeaux och Bourgogne som så många gånger förr. Det som väger över är att jag druckit det ena och enbart provat det andra. Så valet faller på Chateau Lafleur 2001. Skål och God Jul och Gott nytt år!

Nu är hösten äntligen här och de friska svala vindarna sveper in över landet tillsammans med de ruskiga regnet. Men inget ont som inte för något gott med sig, svampsäsongen är nu här och skogens gula guld (kantarellerna) tar sig fram under mossa och stockar. De gröna rejäla stövlarna från tidiga ungdomen åker på och ut i skog och mark för att hitta de gula läckerheterna som gömmer sig där. Efter några timmars letande, svärande och glädjetjut så kommer man hem med i alla fall ett par hekto gula härliga kantareller och några få Karl-Johan svampar. De putsas, skärs upp och förbereds för kvällens måltid som består av en mustig köttgryta med karl-Johan svampar uti och som en liten aptitretare blir det mörkt bröd med smörstekta kantareller, löjrom och creme fraiche på. Till detta skall de väljas vin och man står nu bland systembolagets välsorterade hyllor och funderar på vad man ska välja...

 

Vin och svamp är en tacksam kombination då de är svårt att få det att skära sig om man bara vet om grundsmakerna som man har att göra med. De man först ska tänka på är att vinet gärna får ha en viss smörighet och ekfatslagrade vita viner på chardonnaydruvan är att föredra då den rostade och något smöriga tonen som framstår passar sig alldeles ypperligt till den smörstekta kantarellsmörgåsen. Ursprunget handlar här mer om en smakfråga om vad just du gillar, jag själv föredrar ett lite mer elegant vitt vin från Bourgogne i Frankrike där Louis Jadot's vita vin Couvent de Jacobins gör sig alldeles utmärkt. Vill man ha ett ännu smörigare vin så är Chardonnayviner från ”Nya Världen” att föredra, där finns bland annat ett amerikanskt vitt vin Bonterra Chardonnay som också gör sig alldeles utmärkt till kantarellsmörgåsen men från en annan vinkel.

 

Till grytan öppnar sig en hel värld av viner på den röda sidan. Vi kan här experimentera mer och hitta viner som attackerar på olika sätt, den klassiska kombinationen är här ett vällagrat temperamentsfullt spanskt vin från Rioja och varför inte då ta en av Systembolagets långkörare Faustino I Gran Reserva. Är man en frankofil som jag är så hamnar man nästan alltid i Bordeaux när det gäller kötträtter och det är alltid en smakfråga men inget slår en bra flaska röd Bordeaux enligt mig.

Jag blev väldigt imponerad av Chateau Belgrave 2007 som jag provade för en tid sedan. Här finner vi klassiska bordeauxtoner som plommon, örter och ceder med en modern fruktidriven ton med uppbackande fattoner.

 

När middagen går mot sitt slut och de nymalda bryggkaffet är bryggt så varför inte avrunda som de gör i Normandie med en Calvados för matsmältningens skull. Boulard Grand Solage är en långkörare på Systemet och en välförtjänt sådan som är väldigt trevlig. Vill man sätta guldkant på sin afton bör man prova topproducenten Pierre Huet och hans Vieilles Réserve Calvados som lagras åtta år på franska ekfat och håller verkligen toppklass!

Domaine Coche-Dury Meursault 2008

Chateau Reignac 2005 (Grand Vin de Reignac)


Grand vin de Reignac kom till min kännedom genom att en vän visade en vinprovning på Youtube av ett flertal stora slott i Bordeaux av årgång 2001 med bland annat sommelierer som Olivier Poussier. Då det var brist på 2001or i vinkällaren så fick 2005:an visa vad den går för och den enklaste beskrivningen är modern Bordeaux av högsta kvalité med en början till mognad på frukten men likt andra "enklare" bordeauxviner som jag provat saknar vinet lite av de mellanregister som gör vinet helt komplett.

---

Chateau Beausejour 2000

God ungmogen bordeaux från millennieskiftet är aldrig fel och med en kalventrecote perfekt tillagad av PM & Vänners kockar.

---

Chateau Clinet 1999

Pomerol är aldrig fel och numer min favoritappellation.

Sitter och lyssnar på Spotify medens det simpla men så genialiska gitarrintrot till "Nothing else matters" tar plats i högtalarna. Är kanske för ung för att vara nostalgisk men tonerna får mig ändå att minnas tillbaka till 2006, då man satt med polarna kring lägerelden på Breviksalpen och sippade Tequila från storsäljaren Sierra Destilleria. De var på den tiden då alkohol var något spännande, idag vet jag bättre inbillar jag mig och fokuserar på smaknyanser istället för antal procent på etiketten. Även om jag kan sakna 00-talets glada dagar utan tanke på framtiden, då hade jag inte en tanke på att pyssla med dryck, möjligen att dricka men inte att studera den in på detaljer som jag gör idag. Om någon hade sagt att jag skulle jobba på en av de ledande krogarna i landet så hade jag trott de drivit med mig.



Nu ska jag inte drunkna i tankarna utan ska handla om vin och återanknyta till titeln och för att det inte ska ta allt för lång tid att komma fram till poängen så drack jag Ch. Haut-Bailly 2006 för ett par veckor sedan vilket är för den som är intresserad ett skolboksexempel på ett stängt vin, doften ja där hade vi en tunn hinna av cassisfrukt med inslag av grusig mineralitet som var svår att precisera mer. När vinet väl smakades av var de lika dant där med grymt ung men strukturerad balans mellan tanniner och syra men tokungt och borde hållas de närmsta 10 åren utan att passerar i mogenhet. De här med att dricka ungt vin fick en helt ny innebörd för mig och min tanke med vinet var att få en försmak på detta slott som jag läst så mycket om men ack så bråttom jag hade, för bråttom. Efter tre timmar på karaff som slungades runt då o då så gav vinet inte mycket mer med sig utan vinet höll sig stängt timme efter timme tills de så sakteliga sinade ur glasen.