Johans vinblogg

Har fått en del mejl om diverse vinrelaterade saker vilket jag tycker är oerhört roligt så kom gärna med fler frågor och tips samt idéer.




Epost: [email protected]
Facebook: Johan Nilsson
Facebookgrupp: Johans Vinblogg
Mobilnr: Kan fås men första kontakt sker via mejl.

Andra bloggar jag skriver på
Västerviks Tidningen

Äntligen har sommaren 2010 tagit fart och solen lyser med sin närvaro. I detta varmare väder behövs något friskt i solen, veteöl eller cider är det ultimata tycker jag personligen. Har balkong med kvällssol vilket är utomordentligt för en kall öl i solen som sakta sjunker ner bakom höjderna.

 

Veteöl är något som jag själv upptäckte under min praktik på PM & Vänner på riktigt då deras Wisby Weisse är något helt fantastiskt, härligt fruktig och frisk som min lillebror kallade för ”tutti-fruttiöl” en utmärkt beskrivning tycker jag. Ölen finner man på de välsorterade Systembolagsbutikerna och är verkligen ett guldkorn ibland Veteölen.

 

På ciderfronten ratar jag allt vad halvsöt cider heter utan torr cider före drar jag. Här finns en svensk cider från Kiviks musteri som heter Astrakan som är härligt torr och frisk med råtypisk ciderkaraktär med inslag av citrus och jäst. Vill man hoja ribban ytterligare rekommenderar jag engelsk cider i form av Strongbow som är Englands mest sålda torra cider. Är man riktigt kräsen så finns det egentligen bara ett land och ett område som hägrar, Normandie i Frankrike. Calvadosens och ciderns hemvist. Här finns bra producenter som Boulard och Christian Drouin som gör fantastisk cider och här hittar vi allt de en cider ska ha med en härlig komplexitet där till.  Ingen av cidrarna kostar över hundralappen vilket är helt fantastiskt.

 

 

Veteöl att rekommendera

Wisby Weisse (nr: 1564) 50cl, 22,50kr

 

Torr cider att rekommendera

Astrakan Torr Cider (nr 1818) 50cl, 24,90kr

Strongbow (nr: 1819) 27,5cl, 15,30kr

Boulard Cidre de Normandie Brut (nr 1848) 75cl, 49kr

Christian Drouin Cidre Bouché Brut (nr 1800) 75cl, 55kr

Jag är i full gång med min B-uppsats där jag undersöker om Klassifikationen i Bordeaux 1855 fortfarande gäller ur ett ekonomiskt och kvalitetsperspektiv. Här är ett utdrag ur min bakgrund till klassifikationen )utan källor för att göra texten lättläst) samt hela listan hur den ser ut idag.

 

Orsaker till klassifikationen

1855 anordnades det en världsutställning känd som Exposition Universelle de Paris på initiativ av kejsaren Napoleon III som tillträtt tre år tidigare. Världsutställningen var ett svar på den engelska världsutställningen som var i Crystal Palace 1851.  På världsutställningen skulle Frankrike visa upp sina främsta produkter från varje distrikt för den utländska marknaden och framförallt den engelska marknaden. Vinerna från Medoc (undantag Chateau Haut-Brion i Graves) i Bordeaux var högt aktade och därför krävdes en rangordning av vinerna för att folk skulle förstå skillnaden på dem. Gironde Chamber of Commerce fick uppdraget att välja ut de viner som skulle representera området.

Gironde Chamber of Commerce gav uppdraget an Napoleon III att sätta samman en lista över vinerna i Medoc (undantag av Chateau Haut-Brion i Graves) samt de söta vita vinerna i Graves. Uppdraget gavs åt vinhandlarna i Bordeaux som klassade vinerna efter kvalité men framförallt efter det pris som vinet bringade på marknaden Vinerna delades i Medoc in i fem divisioner First growth – Fifth growth.

Ändringar har skett vid två tillfällen, först direkt efter år 1856 då Chateau Canterlerle gick från oklassad till fifth growth och den mest kända är när Chateau Mouton-Rotschild uppgraderades från Second growth till First groth (Premier Cru).

Här är listan som den ser ut idag.

Appellation inom parentes.

First Growths (Premier Crus)
Chateau Lafite Rotschild (Pauillac)
Chateau Margaux (Margaux)
Chateau Latour (Pauillac)
Chateau Haut-Brion (Pessac-Léognan)
Chateau Mouton-Rotschild (Pauillac)

Second Growths (Deuxièmes Crus)
Chateau Rauzan-Ségla (Margaux)
Chateau Rauzan-Gassies (Margaux)
Chateau Léoville Las Cases (St Julien)
Chateau Léoville-Poyferré (St Julien)
Chateau Léoville-Barton (St Julien)
Chateau Durfort-Vivens (Margaux)
Chateau Gruaud-Larose (St Julien)
Chateau Lascombes (Margaux)
Chateau Brane-Cantenac (Margaux)
Chateau Pichon-Longueville Baron (Pauillac)
Chateau Pichon-Longueville Comtesse de Lalande (Pauillac)
Chateau Ducru-Beaucaillou (St Julien)
Chateau Cos d’Estournel (St Estèphe)
Chateau Montrose (St Estèphe)

Third Growths (Troisièmes Crus)
Chateau Kirwan (Margaux)
Chateau d’Issan (Margaux)
Chateau Lagrange (St Julien)
Chateau Langoa-Barton (St Julien)
Chateau Gisccurs (Margaux)
Chateau Malescot St-Expéry (Margaux)
Chateau Boyd-Cantenac (Margaux)
Chateau Cantenac-Brown (Margaux)
Chateau Palmer (Margaux)
Chateau La Lagune (Haut-Medoc)
Chateau Desmirail (Margaux)
Chateau Calon-Ségur (St Estèphe)
Chateau Ferrière (Margaux)
Chateau Maquis d’Aleseme Becker (Margaux)

Fourth Growths (Quatrièmes Crus)
Chateau St-Pierre (St Julien)
Chateau Talbot (St Julien)
Chateau Branaire-Ducru (St Julien)
Chateau Duhart-Milon (Pauillac)
Chateau Puuget (Margaux)
Chateau La Tour-Carnel (Haut-Medoc)
Chateau Lafon-Rochet (St Estèphe)
Chaeau Beychevelle (St Julien)
Chateau Prieuré-Lichine (Margaux)
Chateau Marquis-de-Terme (Marhaux)

Fifth Growth (Cinquièmes Crus)
Chateau Pontet-Canet (Pauillac)
Chateau Batailley (Pauillac)
Chateau Haut-Batailley (Pauillac)
Chateau Grand-Puy-Lacoste (Pauillac)
Chateau Grand-Puy-Ducasse (Pauillac)
Chateau Lynch-Bages (Pauillac)
Chateau Lynch-Moussas (Pauillac)
Chateau Dauzac (Margaux)
Chateau d’Armailhac (Pauillac)
Chateau du Tertre (Margaux)
Chateau Haut-Bages-Liberal (Pauillac)
Chateau Pédesclaux (Pauillac)
Chateau Belgrave (Haut-Medoc)
Chateau de Camensac (Haut-Medoc)
Chateau Cos-Labory (St Estèphe)
Chateau Clerc-Milon (Pauillac)
Chateau Croizet-Bages (Pauillac)
Chateau Cantermerle (Haut-Medoc)

 

SAUTERNES och BARSAC

Super first Growth (Premier Cru Superieur)
Château d'Yquem (Sauternes)

First Growth (Premiers Cru)
Château Guiraud (Sauternes)
Château La Tour-Blanche (Bommes)
Château Lafaurie-Peyraguey (Bommes)
Château de Rayne-Vigneau (Bommes)
Château Sigalas-Rabaud (Bommes)
Château Rabaud-Promis (Bommes)
Château Clos Haut-Peyraguey (Bommes)
Château Coutet (Barsac)
Château Climens (Barsac)
Château Suduiraut (Preignac)
Château Rieussec (Fargues)

Second Growth (Deuxièmes Cru)
Château d'Arche (Sauternes)
Château Filhot (Sauternes)
Château Lamothe-Despujols (Sauternes)
Château Lamothe-Guignard (Sauternes)
Château de Myrat (Barsac)
Château Doisy-Dubroca (Barsac)
Château Doisy-Daëne (Barsac)
Château Doisy-Védrines (Barsac)
Château Suau (Barsac)
Château Broustet (Barsac)
Château Caillou (Barsac)
Château Nairac (Barsac)
Château de Malle (Preignac)
Château Romer-du-Hayot (Fargues)

 

Reserverar mig för stavfel.

 

Äntligen har Systembolaget öppnat för E-beställning i alla delar av landet. Nu kan du beställa hem viner till ditt Systembolag från webben och hämta ut dem efter cirka 8a dagar. Fantastiskt intiativ av Systembolaget tycker jag och jag var snabb med att beställa hem en flaska fin Alsace från 2001.

Här är länken till Systembolagets E-Beställning.

Chateau Canon ligger precis intill staden Saint EMilion i området med samma namn och namnet kommer från Jacques Kanon som köpte den 1760 den då 13 hektar stora vingården. Under Kanons ägande expanderade vingården till liknande den storlek den har idag på cirka 20 hektar. Sju år senare efter investeringen så sålde han vingården med ett halvfärdigt slott till Raymond Fontémoing som sedan tidigare ägde ett slott som hette Chateau Canon i Fronsac. Han döpte därför om slottet i Saint Emilion till Ch. Saint-Martin efter kyrkan som ligger invid vingården. Det skulle dröja till 1853 innan slottet fick tillbaka sitt namn som det har idag Chateau Canon och slottet har sålts ett per gånger innan det kom till André Fournier 1919. Fournierfamiljen drev utvecklingen på Chateau Canon och installerade 1980 trätankar för att jösa vinet i. 1996 köptes slottet upp ännu en gång av familjen Wertheimer som ingår i den stora Chanel familjen. Vinet klassades 1996 som Premier Grand Cru Classé B

Vingårdarna ligger väster om staden Saint Emilion och omfattar 21,5 hektar vinodling. Jordmånen består av mestadels kalksten och man odlar 60% Merlot och 40& Cabernet Franc. Man odlar 5500 vinstockar per hektar och efter man skördat för hand så jäser man vinet i Fourniers temperaturkontrollerade träkar. Vinet får lagras i upp till 18 månader på franska ekfat som man ersätter med 70% nya till varje årgång.

Provningsanteckningar

Chateau Canon 2006
Färgen är medelintensiv till djup och går från en lila mitt till rubinrött till en vattnig ung kant. Doften är något knuten med en härligt ung koncentrerad mörk frukt av plommon, dadlar, blåbär samt en härlig kryddig ton åt grönpeppar. Härlig komplexitet och viss eldighet i doften.

I smaken är vinet något knutet med en till en början lite obalanserad alkohol. Fantastisk tanninstruktur och en pigg syra. Alkoholen gör att viss del av frukten upplevs uttorkad. Annars bra koncentrerad frukt med cassis, plommon, dadlar russin,björnbär och kryddor. Härligt komplext och vinet börjar öppna upp sig efter 2h på karaff. Eftersmaken är härligt lång med betoning på plommon, kryddor och en härlig komplexitet. Fantastiskt vin!

Efter ännu en timma på karaff integrerades alkoholen och vinet höjdes till skyarna av oss som provade. Kan tänka mig att detta vin kommer vara helt fantastiskt om 10-15 år.

Ch. Magdelaine och Ch. Belair ligger på kalkstensplatån söder om staden S:t Emilion i östra Bordeaux, Frankrike. Båda slotten har rankats som Premier Grand Cru Classe B som är den näst högsta klassen i S:t Emilion. ägs idag av Christian Moueix som även äger La Fleur-Petrus, Petrus och Chateau Belair mfl, men man spar inte på kvalitén för det.

Årgång 2003 var en väldigt varm årgång som gjorde att man fick en väldigt kraftig frukt i vinerna av Merlotdruvan men syran är ovanligt låg och rund vilket gör det till viner som bör drickas relativt unga.  Detta visade sig i provningen av dessa viner vilket var en stor lärdom.




Magdelaine omfattar idag 10,5 hektar vingårdar. Vinstockarna är av majoritet satta 1976 vilket beror på att man drabbades hårt av frosten 1956 och det tog tid innan man kom igång med full kraft. Man odlar mest Merlot (90%) och resten med Cabernet Franc. Man odlar 6000 vinstockar per hektar vilket är rätt standard och man skördar allt för hand för att kunna selektera druvorna redan i vingården och man får ut cirka 40 liter vin per hektar. Efter pressningen får vinet jäsa i temperaturkontrollerade rostfria ståltankar i 4 veckor. Sedan får vinet genomgå malolaktisk jäsning för att sedan lagras upp till 20 månader på franska ekfat där hälften ersatts med nya till varje ny årgång.




Belair omfattar 12,5 hektar vingårdar som domineras av Merlot (80%) och resten Cabernet Franc. Man odlar 6 600 vinrankor per hektar som binds upp enligt dubbel Guyot. Man skördar för hand och jäser vinet i rostfria ståltankar som ersatte träkaren 1980. Vinet får sedan gå igenom malolaktisk jäsning för att sedan lagras i upp till 26 månader på franska ekfat varav hälften är nya. (Belair märker sina etiketter från och med årgång 2009 med Chateau Belair-Monange istället för Chateau Belair).



Provresultat

Chateau Magdelaine 2003
Härligt mogen frukt av Plommon, mörk frukt, kryddig, komplex och balanserade fat på doften. I smaken finner man härligt mjuk mörk frukt med dominans av plommon och kryddvighet från Cab. Franc. Tanninerna är runda och vinet upplevs elegant men syran når inte riktigt igenom vinet och vinet upplevs därför lite obalanserat.  I övrigt är vinet strukturerat och välgjort med en härligt mjuk och lång komplex eftersmak.

Jag provade vinet med Fredrik Horn (Chefsommelier på PM & Vänner) och han ansåg det vara en "typisk" 2003 som är fruktdrivet, obalanserat och saknar syra. För egen del gillade jag vinet som väldigt elegant och trevlig, inte det bösta jag druckit kvalitativt men uppskattade smaken idag och den bör drickas inom de närmsta åren.

Chateau Belair 2003
I doften finner vi härlig mörk mogen frukt, kryddigare än Magdelaine och är väldigt fruktdriven. I smaken så finner vi otrolig fruktdominans av mörka plommon, körsbär, viss sötlakrits som man kan finna i Pomerol  och en mjukhet likt i Magdelaine. Tanninerna är runda men inte lika integrerade och strukturerade likt i Magdelaine. Likt ovannämt vin är syran för låg vilket får vinet att kännas platt. Inte samma komplexitet som hos Magdelaine men ett vin som jag tror en bra årgång kan göra riktigt bra ifrån sig. Eftersmaken var något dov men dominerad av den mörka frukten och hade en viss komplexitet.

Vinet provades med Christoffer Spångberg (Servitör på PM & Vänner) och vi kom snart fram till att detta har haft sitt bäst-före-datum för 2-3 år sedan då syran saknades.