Sitter på PM & Vänner i växjö och pluggar på om Spaniens vinområden och lagar. En fråga till er läsare: Vilken bodega i Rioja introducerade användandet av franska ekfat 1970? En annan fråga är: Vad är Doble Pasta? Kommentera gärna med ert svar vare sig ni har dubbelkollat de i oxford eller inte.

Blev sugen på något gott vitt och eftersom jag är relativt obevandrad i Chablis Grand Cru områden kändes det dags att ta tag i dem. Valet föll på den största och mest kända av de sju Grand Cru områderna "Les Clos". Valet av producent blev Domaine Pinson och framkom med hjälp av min kollega Robert som jobbar som Sommelier på PM & Vänner. Årgången blev 2004 då det var den vi ansåg vara mest drickvänlig just idag och efter en första sipp på vinet kändes det som ett bra val.



Vinet har sin härliga gyllene ton med en viss oljighet redan i den synliga texturen och till doften fylld av nougat, kalk och vissa mjuka smörkolatoner. I munnen är den fylld av mineral med fokus på kalk, en dominans går åt nougat och mandel samt en backande syrlig ton av citrus och grapefruktsinslag. Ett vin som har en len struktur och en ung men något till början till mogen frukt. Inte alls så hård som Chablis kan vara på denna nivå i sin ungdom utan tillgänglig och lite oljig och komplex som sig bör.

Eftersom det kan vara lite "tungt" att dricka en helflaska vin utan mat så beställde jag nyss in en Svampravioli i smörad tryffelbuljong med svartrot och kål från Åsa i Tunatorp på rekommendation av Robert. Ihop med vinet får vi en härlig balans där syran skär igenom den kärmiga pastan och svamparna spelar ihop med tryffeln som möter de komplexa, smöriga och något oliga tonerna i vinet. Syran håller sig rakt igenom och gör att man orkar äta mer utan stumna på smaker. Kolen slår dock vinet ur spel så där skulle jag dra ner för att nå en perfekt matchning. balansmässigt fungerar rätterna väldigt bra ihop och jag anser att detta är den typen av vinet man bör dricka även om i min smak bör man plocka bort kolen.