Ljuva Västervik



En bild tagen i Västerviks skärgård sommaren 2008. Det är inte förens man kommer iväg från sin egen hemstad som man förstår hur vacker och trevlig den egentligen är. Man blir hemmablind och vill bara där ifrån men när man får lite distans till det hela inser man att man egentligen bodde i den bästa staden i det här landet. När man bor här i inlandet saknar man närheten till havet och skärgården, att bara kunna gå ner till vattnet och ta sig ett dopp en sommarmorgon går inte här, man känner inte heller den ljuvliga doften av sjögräs som sköljts upp och alla dofter som frigörs när vågorna slår emot land. Den vackra utsikten över alla kobbar och skär går inte att se ens om man åket ett par mil. Börjar bli nostalgisk känner jag men det är inte konstigt när man hör hemma i den vackraste staden på jorden. Ostkustens Pärla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback